Domstolarna

Domstolarna utgör stommen i det svenska rättsväsendet. De är oberoende och självständiga i förhållande till riksdag, regering och andra myndigheter. Med respekt för varje individ och genom ett objektivt och opartiskt synsätt strävar domstolarna efter att uppnå målet för det svenska rättsväsendet - den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet.

I Sverige har vi tre typer av domstolar: de allmänna domstolarna som består av tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen, de allmänna förvaltningsdomstolarna, det vill säga förvaltningsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten, samt specialdomstolarna som avgör tvister inom olika specialområden, till exempel Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.

Hyres- och arrendenämnderna avgör tvister mellan t ex hyresgäster och hyresvärd respektive arrendatorer och jordägare. Rättshjälpsmyndigheten tar hand om ärenden enligt rättshjälpslagen som inte avgörs i någon domstol.

Domstolarna är självständiga

Sveriges Domstolar har rättssäkerheten som sitt viktigaste övergripande mål. Det vi jobbar mot varje dag är att alla mål och ärenden ska handläggas på ett rättssäkert och effektivt sätt.

I vår svenska grundlag ges domstolarna en självständig ställning. Varken riksdagen, regeringen eller någon annan myndighet får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall. 

Vad styr verksamheten vid domstolen?

Verksamheten vid domstolarna styrs av riksdagen genom lagstiftning.

Ansvaret för beredningen av frågor för Sveriges Domstolar ligger hos Justitiedepartementet, som också är det departement som har huvudansvaret för våra grundlagar och övrig lagstiftning inom:

• statsrätten och den allmänna förvaltningsrätten,
• processrätten och civilrätten, samt
• straffrätten.

Till Justitiedepartementets ansvarsområden hör även frågor som rör polisen, kriminalvården, åklagarväsendet, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Departementet ansvarar även för frågor som rör bland annat demokrati och integration.

Läs mer på Justitiedepartementets webbplats (länken öppnas i nytt fönster).

Regeringen skriver varje år ett regleringsbrev som innehåller övergripande regler och riktlinjer om hur Domstolsverket, domstolarna och nämnderna ska arbeta.

Skriv ut