Om Högsta domstolen

 

Verksamhet

1. Högsta domstolens uppgifter

Högsta domstolens huvuduppgift är att avgöra sådana mål från hovrätten där ett avgörande från Högsta domstolen kan få betydelse som vägledning för hur liknande fall i framtiden ska bedömas av de allmänna domstolarna (tingsrätter och hovrätter) och för rättslivet i övrigt (t.ex. för åklagare och advokater) eller som behövs för att skapa en enhetlig rättstillämpning i domstolarna. Denna uppgift brukar kallas Högsta domstolens prejudikatbildande funktion och är således inte avsedd att tillgodose den klagandes intresse av att få målet prövat igen för att uppnå ett annat materiellt resultat än hovrättens avgörande.

Härutöver, men som en inte lika central del av sin verksamhet, prövar Högsta domstolen också ärenden om resning, klagan över domvilla, ansökan om återställande av försutten tid, ärenden rörande andra staters begäran om utlämning av personer från Sverige till den andra staten samt vissa ärenden som rör advokater. Nedan följer en översiktlig beskrivning av de nu nämnda mål- och ärendetyperna. Redogörelsen är inte uttömmande och i vissa fall förenklad.

2. Överklagande av hovrätternas domar och beslut

2.1 Prövningstillstånd

Alla mål som överklagas tas inte upp till prövning av Högsta domstolen, bara sådana där Högsta domstolen har lämnat prövningstillstånd samt brottmål som har överklagats av Justitiekanslern och Justitieombudsmannen. Som huvudregel gäller därför att den som vill överklaga en hovrätts dom eller beslut samtidigt med överklagandet ansöker om prövningstillstånd. 

Prövningstillstånd kan komma att lämnas om en dom i målet bedöms kunna få betydelse som prejudikat. Prövningstillstånd kan också ibland lämnas om det finns synnerliga skäl för att lämna prövningstillstånd, t.ex. för att det förekommit ett grovt rättegångsfel vid målets handläggning i hovrätten som har påverkat utgången i målet eller en uppenbart lagstridig rättstillämpning. Utrymmet för att bevilja prövningstillstånd på grund av synnerliga skäl är litet.

Frågan om ansökan om prövningstillstånd ska beviljas bereds av en revisionssekreterare som är en erfaren domstolsjurist och avgörs av, som mest, tre justitieråd.

De flesta ansökningar om prövningstillstånd avgörs inom sex månader från det att de kommit in. Om prövningstillstånd inte meddelas lämnas ingen egentlig motivering till varför så inte har skett, men det betyder normalt att Högsta domstolen ansett att det inte finns något prejudikatintresse för målet och att det inte heller har förekommit något grovt rättegångsfel e.d. som kan motivera prövningstillstånd.

Det är den som överklagar ett hovrättsavgörande som ska ange skälen till varför det bör beviljas prövningstillstånd. Det räcker således inte att man anger att hovrätten har bedömt målet fel och att man hoppas att Högsta domstolen ska finna att det finns någon sådan anledning som krävs för att prövningstillstånd ska beviljas. Det bör därför i överklagandet noga anges varför en dom av Högsta domstolen i målet kan vara av värde för rättstillämpningen i ett vidare perspektiv än just det enskilda fallet eller t.ex. vilket rättegångsfel som åberopas vid påstående om domvilla när som grund för prövningstillstånd åberopas att det föreligger synnerliga skäl.

 
2.2 Handläggningen i Högsta domstolen om prövningstillstånd har meddelats

Om prövningstillstånd har beviljats får motparten i målet (om detta inte redan har skett innan prövningstillstånd meddelades) del av överklagandet och får tillfälle att yttra sig över detta. Det brukar ofta förekomma att parterna får tillfälle att ge in fler skrifter, och det händer ibland att Högsta domstolen inhämtar yttranden från experter eller myndigheter av olika slag.

Handläggningen av mål i Högsta domstolen är ofta enbart skriftlig, dvs. någon muntlig förhandling (huvudförhandling) hålls då inte. Målet avgörs normalt av fem justitieråd. Om det hålls huvudförhandling kommer parterna, ombud och, om det är ett brottmål, åklagaren till Högsta domstolen. Särskilda regler finns för om vittnen som tidigare har hörts i tingsrätten och hovrätten ska höras igen eller om vad vittnena då har uppgett istället läses upp eller bandupptagningar spelas upp. Huvudförhandlingen är offentlig och den som vill får komma och lyssna. Efter huvudförhandlingen har de fem justitieråden en överläggning då de bestämmer hur de ska döma. Då får inte parterna och åhörare vara närvarande.

Om huvudförhandling inte hålls, föredras målet för fem justitieråd av den revisionssekreterare som ansvarar för handläggningen. Revisionssekreteraren har inför föredragningen (liksom inför en huvudförhandling) gjort en noggrann skriftlig rättsutredning och skriver också ett betänkande, dvs. ett förslag till hur Högsta domstolen ska döma i målet.

När avgörandet är klart att meddelas, skickas kopior av avgörandet till parterna och de myndigheter som också ska ha ett exemplar. Många avgöranden publiceras, i anonymiserad form, på Högsta domstolens hemsida redan samma dag som avgörandet meddelas.  Domstolssekreterarna hjälper till med att skriva och kopiera handlingar och att expediera avgörandena.

3. Ansökan om resning 

En ansökan om resning är en begäran om att ett hovrättsavgörande som inte längre kan överklagas ska upphävas och att målet ska prövas på nytt. Utgångspunkten för bedömningen av ansökan är att en sådan dom inte ska rubbas. Endast ett fåtal av alla de ansökningar om resningar som varje år kommer in till Högsta domstolen beviljas.

Det finns olika typer av situationer då ansökan om resning kan komma ifråga. Den typ av situation i vilken resning oftast begärs, är då sökanden anger att nya omständigheter eller nya bevis som inte tidigare var kända har kommit fram. Att resning beviljas i ett tvistemål på denna grund förutsätter bl.a. att det finns giltig ursäkt för att vad som nu kommit fram inte åberopades under målets ordinarie handläggning. I brottmål gäller inte något sådant krav.

Det finns tidsfrister för de flesta typerna av ansökningar om resning. Om ansökan om resning beviljas tas målet normalt upp igen av samma domstol som sist dömde i målet.

4. Klagan över domvilla

Klagan över domvilla är en begäran om att ett avgörande från hovrätten som inte längre kan överklagas ska undanröjas på grund av att ett grovt rättegångsfel kan antas ha inverkat på utgången av målet. Med grovt rättegångsfel menas ett allvarligt fel från domstolens sida vid tillämpningen av de lagregler som gäller för domstolens handläggning av en process. Ett exempel är att en part i målet inte har fått ta del av material i målet som varit betydelsefullt för prövningen.

För klagan över domvilla gäller en frist om, i de flesta fall, sex månader från det att domen har vunnit laga kraft.

5. Ansökan om återställande av försutten tid

En ansökan om återställande av försutten tid är en begäran om att en tidsfrist som inte har följts ska börja löpa igen. Inte alla tidsfrister kan återställas. Ett exempel är att den som vill överklaga en dom kan få en ny tidsfrist när den ursprungliga gått ut.

För att en ansökan om återställan av försutten tid ska beviljas krävs att sökanden har haft "laga förfall" för att ha missat fristen, dvs. att sökanden kan visa att förseningen beror på något som sökanden inte själv kunde råda över eller hade anledning att räkna med, t.ex. en allvarlig sjukdom som utgjorde hinder för att efterleva fristen. Ansökan måste ha kommit in till Högsta domstolen inom tre veckor från det att förfallet upphörde. Om det skulle ha hunnit gå mer än ett år från det att den av hovrätten bestämda tidsfristen löpte ut innan ansökan lämnas in till Högsta domstolen, är det ändå för sent att ansöka om återställande av tidsfristen, även om det inte har gått tre veckor från det att förfallet upphörde. Ettårsfristen är således absolut.

Bedömningen av vad som anses vara laga förfall, dvs. giltig ursäkt, är relativt sträng, det brukar t.ex. inte anses som en giltig ursäkt att ett brev som postats en viss dag vid en normal postgång skulle ha varit framme nästa dag (förutsatt att det är den dag då tidsfristen löper ut) oavsett anledningen till förseningen i postgången, eller att man har varit bortrest utan att ha haft bevakning av sin ankommande post och därför missat tidsfristen.

6. Utlämningsärenden

Om en främmande stat begär att en person, som uppges ha begått ett brott i denna stat, ska lämnas ut från Sverige, ska i vissa fall frågan om det finns något lagligt hinder mot utlämning prövas av Högsta domstolen. I sådana fall yttrar sig Högsta domstolen till regeringen, som beslutar i ärendet.

7. Advokatärenden

Den som har fått avslag på sin ansökan om inträde i Sveriges advokatsamfund kan klaga på beslutet hos Högsta domstolen. Den som har blivit utesluten ur advokatsamfundet kan också klaga. Högsta domstolen är enda domstolsinstans i dessa typer av advokatärenden.