JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Resning och skattetillägg

I en sådan situation kan man, under vissa förutsättningar, beviljas resning på grund av regeln om ne bis in idem. Den regeln innebär en rätt att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma gärning. 

De närmare förutsättningarna för resning på grund av regeln om ne bis in idem framgår av Högsta domstolens avgörande den 16 juli 2013 i mål Ö 1526-13. En länk till avgörandet finns här. Sammanfattningsvis gäller, för att resning ska beviljas, följande: 

Skattetillägget och påföljden för skattebrottet måste ha aktualiserats för en och samma fysiska person. Det kan även vara en juridisk person som är primärt ansvarig för skattetillägget, men då måste staten genom ett rättsligt förfarande ha krävt den fysiska personen på betalning för det skattetillägg som den juridiska personen har ålagts. 

Skattetillägget och skattebrottet ska avse samma gärning. Så är fallet när samma oriktiga deklarationsuppgift har legat till grund för både skattetillägget och skattebrottet. 

Skatteverket måste ha beslutat att påföra skattetillägg innan åtal väcktes för att resning avseende brottmålsdomen ska kunna beviljas. Beslutet om skattetillägg behöver dock inte ha vunnit laga kraft när åtalet väcktes. 

Det är först i och med Europadomstolens avgörande den 10 februari 2009 i målet mot Zolotuchin mot Ryssland som det svenska systemet med skattetillägg och åtal för skattebrott för samma gärning blev oförenligt med tilläggsprotokollets rätt att inte bli lagförd och straffad två gånger för samma brott. Den dom som resningsansökan avser måste således ha meddelats efter den 10 februari 2009.

Detta är en kort sammanfattning och den är inte uttömmande. Högsta domstolen kan inte i förväg ge något preliminärt besked vad som gäller i just ditt fall, utan du måste komma in med en resningsansökan så kommer din ansökan att prövas.

Som huvudregel kan man inte få resning i en sådan situation, eftersom åtalet för bokföringsbrott inte avser samma gärning som skattetillägget. De närmare förutsättningarna för att få resning under åberopande av regeln om ne bis in idem framgår av Högsta domstolens avgörande den 16 juli 2013 i mål Ö 1526-13. En länk till avgörandet finns här.

Det går inte att säga hur lång handläggningstiden kommer att bli. För den som är frihetsberövad sker dock på begäran en preliminär bedömning mycket fort, och om den leder till bedömning att brottmålsdomen kan komma att upphävas helt eller delvis beslutas i regel om inhibition. Det betyder att verkställigheten av frihetsberövandet avbryts i avvaktan på ett slutligt ställningstagande i resningsfrågan.

Den som vill att en domstol ska pröva om det finns förutsättningar för resning ska själv ge in ansökan om resning till domstolen. Åklagare kan i vissa fall ansöka om resning till förmån för personer som dömts för skattebrott.

Beslut om resning fattas alltid av en domstol. Om ansökan om resning avser en tingsrättsdom ska ansökan lämnas till den hovrätt som skulle ha prövat ett överklagande av domen. Vilken hovrätt det är framgår av upplysningar om överklagande i tingsrättens dom. Avser ansökan om resning en dom som meddelats av en hovrätt ska den lämnas in till Högsta domstolen

Allmän information till den som ansöker om resning finns under frågan "Vad innebär de s.k. extraordinära rättsmedlen".

Om du ansöker om resning under åberopande av att du påförts skattetillägg och hänvisar till handlingar i underrätternas akter (exempelvis skatteverkets beslut om skattetillägg) bör du ha i åtanke att dessa akter inte förvaras hos Högsta domstolen. Högsta domstolen måste beställa underrätternas akter, vilket kan ta tid. Det kommer därför att förkorta handläggningstiden om du själv ger in de handlingar du vill hänvisa till.



Senast ändrad: 2013-07-16