JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Byggnad och sigill

Bondeska palatset

Högsta domstolen har sina lokaler i Bondeska palatset i Gamla stan.

Byggnaden började uppföras på 1660-talet som en privatbostad för riksskattmästaren Gustaf Bonde. Efter Gustaf Bondes död försämrades familjens ekonomi och det blev nödvändigt att hyra ut och slutligen sälja palatset. Under några år inhystes här bl.a. Svea hovrätt och Kungl. Biblioteket, som hade blivit husvilla genom slottsbranden år 1697. År 1730 köptes fastigheten av Stockholms stad. Byggnaden var sedan under närmare 200 år Stockholms rådhus, dvs. stockholmarnas lokala domstol. 

Sedan fastigheten på 1940-talet övergått i statens ägo, blev byggnaden iordningställd för Högsta domstolens räkning. Palatset invigdes för domstolen år 1949. Innan dess hade Högsta domstolen haft sina lokaler i de s.k. ordenssalarna på Stockholms slott. 

Bondeska palatset och Riksskattmästarens skrivrum

Ritningarna till Bondeska palatset utarbetades av Jean de la Vallée. Palatsets grundplan har formen av ett H. De två södra flyglarna mot husen i Gamla stan flankerar en entrégård. Mellan de norra flyglarna mot vattnet finns en liten barockträdgård.

Huvudbyggnaden hade ursprungligen ett högt kopparklätt tak, med branta takfall och kupolförsedda hörnpaviljonger mot norr. Taket förstördes vid en brand 1710, men hörnpaviljongerna har kvar sina ursprungliga kupoler. Efter ytterligare en omfattande brand år 1753 fick palatset de två södra flyglarna och det utseende som palatset alltjämt har.

I det inre av palatset har stora förändringar skett under åren. Vad som finns bevarat från palatsets första tid är framför allt valven i källarvåningen, vissa dörrar och tak i entréplanet samt ”riksskattmästarens skrivrum” med ett rikt utsirat, målat stucktak. 

Bondeska palatset

När palatset på 1940-talet övergick i statens ägo genomgick byggnaden en omfattande restaurering. Ritningarna upprättades av Ivar Tengbom. Carl Malmsten svarade för inredningen. Målet var inte att återföra palatset till dess ursprungliga skick, utan att skapa värdiga lokaler anpassade för domstolens behov. Åren 2002-2004 renoverades Bondeska palatset. Den Malmstenska möbleringen tillsammans med mattor av Märta Måås-Fjetterström behölls i ett antal rum, liksom vissa äldre möbler. I huset finns konstverk och konstföremål som deponerats av Kungl. Husgerådskammaren, Nationalmuseum och Moderna museet eller inköpts av Statens konstråd.

Delar av Bondeska palatset är öppet för allmänheten vid förhandlingar. Palatset är byggnadsminne och förvaltas av Statens fastighetsverk.

Sigillet

Högsta domstolens sigill utformades av statsheraldikern i november 1974.

Det är heraldiskt korrekt att skriva "från höger till vänster". Detta sätt att skriva bygger på traditioner från medeltidens riddarvapen. 

Sigill

 

 




Senast ändrad: 2017-09-13